Har inte skrivit någonting här sen i maj. Fick diagnosen Leukemi, hade gått ner i vikt och bestämde mig för att inte skriva mer. Kommer inte fortsätta skriva heller men om någon tittar in här vill jag ändå ge en liten uppdatering.

Jag mår bättre. Sommaren var den sämsta någonsin. Kände mig sjuk och spydde och kände mig ful, vilket ledde till att jag gick ner mer i vikt. Vägde under 40 kilo några veckor, skulle chansa på att jag vägde 37-38. Mina föräldrar var oroliga och jag fick ligga på sjukhus ett tag och få dropp med näring. Nu väger jag mellan 42-43 kilo. Känns bätte, trivdes inte med att väga under 40 eftersom jag bara såg sjukare ut. Blekare och fult benig, nu trivs jag bättre med min kropp. Som det ser ut nu kommer jag överleva också. Det ser positivt ut. Måste fortfarande ta regelbudna tester.

Eftersom jag är friskare nu har jag börjat träna och äta bättre (äter grönsaker till frukost (typ 1-2 morötter). Går sista året i gymnasiet vilket betyder att mitt schema är väldigt speciellt så jag har minst 2 timmar lunch varje dag. Så jag tar en promenad hem, äter grönsaker (1 morot, ett par broccoli eller vitkål), går ut och springer (går till gymmet ibland eller tränar på annat sätt) och sen tar en promenad till skolan igen. Till middag äter jag vad min familj äter. Lagar maten ganska ofta och då lagar jag väldigt kalorisnålt, tomatsoppor och sånt. Varje gång vi äter bröd till maten bakar jag GI-bröd vilket gör att jag kan äta bröd utan att få för dåligt samvete.

Min vikt går upp och ner eftersom jag ibland hetsar (ca 1-2 ggr/vecka nu, inte bra alls.. av någon konstig men bra anledning hetsar jag nästan bara frukt, men det kan bli upp emot 20 frukter). Och på helgerna dricker jag, har börjat festa nu igen vilket kan vara en anledning till att jag mår bättre, det är skönt att slippa tänka på allting. Tar promenader innan middagen nästan varje dag också.

Hoppas ni alla har det bra. Läser fortfarande era bloggar ibland, blev dock väldigt ledsen när Pams blogg försvann. Hennes blogg var den första jag började läsa och hon var en av de som peppade mig mest..

Ellensize, vad heter din nya blogg?
Har saknat att läsa din blogg jättemycket och om jag lägger ner min blogg nu kommer jag aldrig få reda på vad din nya heter. Varför har du inte berättat att du har en ny? Här går jag in lite då och då (inte lika ofta längre men ändå) på din gamla för att se om du uppdaterar någon gång...

Äh nu försvann resten av inlägget.. orkar inte.

Jag har ju gått ner grymt mycket i vikt, vilket är jätteskönt nu när jag börjar må bättre.
Det känns verkligen som om jag kommer klara av dethär, och bli mycket smalare på köpet.
Men såklart kan jag inte veta och ibland känns det verkligen som om jag snart kommer dö...

Jag började äta lite smått för några dagar sedan och då märkte jag verkligen att jag inte ätit mycket på senaste tiden.
Jag åt ett äpple, sedan mådde jag lite illa men jag åt ett halv till och sen gick det verkligen inte att trycka i mig mer, jag hade jätteont i magen och mådde illa.
Så min magsäck har blivit betydligt mindre iaf:) Förut kunde jag äta grymt stora mängder mat...

Nu har jag börjat äta frukost lunch och middag.. Elr, imorse åt jag 1 dl lättfil till frukost, till lunch åt jag kanske 1/3 potatis och 1/2 dl konstig röra. Till middag åt jag typ 1/2 dl makaroner och två köttbullar, och lite majs till det.
Så det är ju inga enorma mängder, kommer nog inte gå upp i vikt.
Fast jag har iaf inte kommit igång med träningen...

Skolan går det lite bättre i iaf. Lärarna säger att de har förståelse i att jag ligger efter men de gör inte så jättemycket för att hjälpa mig. Menmen, jag ska försöka ta itu med dethär, det är ju typ bara 1 månad kvar av skolan...

Jag måste bara skriva en helt otrolig sak som hände mig under valborg som gjorde mig på mycket bättre humör.
Jag drack litegrann under valborg, och kännde mig mycket bättre. Vi var hemma hos en tjej jag inte kände så bra och jag började prata med hennes storebror, han var helt otrolig. Han pratade med ett sånt lugn om allting och hade inställningen att allt löser sig. Jag behövde verkligen det. Sen var han grymt sexig också.. Vi låste in oss på hans rum och hade sex i flera timmar kändes det som. Jag behövde verkligen det för jag kan knappt minnas sist jag hade sex.. Jag har inte tagit kontakt med honom men jag funderar på att göra det. Elr så låter jag det vara en engångsgrej som har fått mig att må mycket bättre... hmm. får tänka lite till.. Hursomhelst kommer jag kanske träffa honom nu i helgen igen eftersom vi ska hem till den tjejen igen nästa vecka och de syskonen brukar tydligen ha fester tillsammans ganska ofta.

Kram.

Jag ska lägga ner bloggen tror jag.
Helst av allt skulle jag vilja veta vad jag visste nu - spola tillbaka till då jag startade bloggen och börja om mitt liv. Utan att bli sjuk också såklart. Inte hålla på och sega mig med att gå ner i vikt, plugga mer, festa mindre och satsa mer energi på människor jag tyckte om. Tänk vad mycket man kan lära sig på mindre än ett år...

Idag åt jag en glass.
Jag har ätit så otroligt lite på senaste tiden. Mest druckigt massor och den senaste tiden har jag ätit lite småsaker som typ fil och yughurt.. Men idag åt jag en glass. Iof bara en isglass men ändå.
Jag tycker det är bra att jag hållt mig till så lite mat på sistonde eftersom jag gått ner i vikt men jag hade hellre velat klara gå ner i vikt som en följd av att jag mådde dåligt.
Har ju ingen aptit nu längre..

Men jag åt ändå en glass idag.
Totala intaget hamnar ju fortfarande på under 100 kalorier så det är inte så att jag oroar mig över att gå upp efter glassen, men jag mår ändå lite dåligt av den.
Äh skitsamma. Har bestämt att jag kan få äta sånnahär glassar med 80 kalorier i sommar.

Förra veckan bokade jag och tre tjejkompisar en resa till spanien. Vi ska bo i en kompis hus ensamma i fem veckor, sen ska det komma massa människor under hela sommaren och bo där någon vecka var, vi kommer som mest bli 15 personer och som minst sju. Skitkul kommer vi ha det.
Jag ska ligga på stranden och äta en sallad varje dag. Sedan ska jag dricka massa drinkar och festa hella kvällarna.
Jag kommer förmodligen inte gå ner i vikt då men inte gå upp heller, eftersom jag endast kommer äta en sallad om dagen... men det är ju så jävla många kalorier i alkohol!  Varför det liksom?

Fan vad kul det ska bli iaf.
Längtar jättemycket.
Känner att jag bara mår bättre och bättre.
Imorgon ska jag försöka äta middag kanske, mamma ska göra soppa för det kanske blir lättare för mig att äta då.
Nu när jag har någonting att se fram emot, nu när jag har bestämt mig för att överleva så börjar jag må bättre. känns inte allt för avlägset att äta någonting.
Men såklart ska jag inte gå upp i vikt..

Puss puss puss puss puss

Idag var en bättre dag.
Jag har inte tränat en enda gång den här månaden men idag tvingade en kompis med mig till gymmet.
Hon tycker att jag ska komma igång och göra allting som jag brukar för då kommer det bli bättre. Det är inte bra att sitta sysslolös för det leder bara till att man tänker för mycket.

Och det har hon verkligen rätt i.

Det var skönt att träna men jag orkade inte med så mkt, joggade ett litet tag och gick sedan, märkte att jag har grymt lite kraft i kroppen vilket förmodligen beror på hur jag mått men också på att jag ätit väldigt lite på senaste tiden.

Av gammal vana vägde jag mig även när jag var på gymmet.

Fick en liten chock nästan, 47 kilo har jag kommit ner i...

Det betyder att på de här drygt 20 dagarna har jag gått ner typ 8 kilo.. om inte mer..

Mitt bmi ligger nu på 16.3..

Jag kunde inte låta bli att bli glad.

Jag har bara haft på mig mjukisbyxor hemma och tajts i skolan senaste tiden men nu testade jag jeans också och de satt mycket lösare nu.

nej, nu tusan ska jag bli frisk från dethär och sen ska jag komma ut ur det här starkare och vackrare än någonsin!

Ett tips till er som vill gå ner i vikt är ju verkligen att bara leva på juice och vatten i 23 dagar. Att gå ner typ 8 kilo på det är det ju verkligen värt. Tänk, att lida i tjugo dagar klarar man ju verkligen när det handlar om hela åtta kilo fett.

Förresten.
Min mens är helt cp, sen oktober har jag haft mens två gånger...
typ en gång i december tror jag och en i februari/mars någon gång...
borde den inte ha kommit tillbaka helt när jag började äta igen?
jaja, det är inte så att jag förväntar mig att den ska komma tillbaka när jag går så här fort..

Just btw, jag har inget egentligt mål ner över hur mkt jag vill gå ner. men under 45 vill jag ligga.
en positiv sak med att ha leukemi är att ingen misstänker en för anorexia för att man inte äter, alla tänker ju bara att man mår dåligt tillfälligt och att man äter sämre, och sen om jag blir frisk igen så kan jag ju bara behålla vikten.. då kommer ju ingen ifrågasätta någonting..
Kram

Oj, märker att jag fått en del kommentarer men jag hinner verkligen inte svara på dem nu.
Är inne på syrrans dator och hon ligger i badet, kommer om kanske fem minuter.
Tänkte bara köra en snabb uppdatering:
Maten har gått sådär, jag har varvat fastning med hetsätning och mått allmänt dåligt.
Att annat har gått helt uselt. Helt jävla riktigt uselt.

Jag har mått ganska dåligt på sistonde och fått konstiga symptom, typ massa blåmärken och sår som inte läks, haft huvudverk och svårt att koncentera mig. Idag fick jag reda på en hemsk sak, jag har leukemi.
Imorgon ska jag till doktorn och få massa piller och sånt typ. Kommer få strålbehandling och det betyder väl att man tappar allt hår? Jag orkar inte, jag orkar verkligen inte.
Vad fan betyder dethär? Tänk om jag dör? dör liksom.. vilket kraftigt ord...
allt är så meningslöst.
ingenting är värt någonting..
orkar verkligen inte.

får tillbaka min dator snart iaf. troligtvis i helgen eller på måndag. kan skriva lite mer då..
dethär händer inte mig! vafan jag orkar verkligen verkligen inte.

nu känns ju alla mvg jag strävat efter helt meningslösa, om jag dör snart. borde jag inte ägna mer tid till att njuta och umgås. kommer ändå inte orka hålla betygen uppe...
fan jävla piss skit helvete. vad betyder någonting egentligen?

Okej detta blir nog mitt sista inlägg här på ett tag iaf.
Om typ tio min /en kvart kommer min mamma och pappa hem och då åker de iväg med datorn..
De gör det i "förebyggande syfte" så jag inte ska få någon ätstörning.

Inatt sov jag en halvtimme sammanlagt.
Har två grymt stora påsar under ögonen...
Orkar inte att det ska bli såhär.
Och vet fan inte var de fått idén med kenya ifrån.
Kenya liksom?

Förmodligen kommer jag åka dit..
Gå i en svensk internatskola där typ.
Förstår inte riktigt poängen.
Men de tycker att jag har en chans att börja om på nytt där, glömma allting och bara ha ett bra år liksom.
Vad ska man säga?

Jag ska försöka få dem att gå med på att jag går på internatskola i sommar istället.

Hellre det än ett helt år...

Vad har jag för puckade föräldrar egentligen?

Jaja, om det nu blir så att jag åker till kenya behöver inte det bli helt hemskt liksom.
Det finns säkert dom som åker dit frivilligt liksom. Och går i svenska skolan där.

Man bor iaf i små rum som man delar, alla är svenskar (iaf svensktalande) och lektionerna är på svenska.

Det är väl helt ok.

Men det jag hatar är att jag kunde vara så jävla klantig.

Hur svårt kan det vara egentligen att dölja ens ätvanor?
Kunde jag inte ha ätit middag hemma och bara skippat alla hetsdagar istället?
Då hade jag säkerligen vägt mindre nu också. Och ingen hade undrat.

Jag kommer iaf försöka att inte gå upp i vikt.

Det begär de inte heller.

Nu kommer dom! HEjdå!

Tävlingen måste nog läggas ner.
Jag kommer iaf inte kunna fixa tabellen längre.

Orkar ingenting.
Har gråtit i flera timmar nu.
Hela mitt liv har vänts upp och ner på två dagar.

Fan. Fan. Fan.

Dethär blir kanske det sista inlägget här.
Någonsin.

Jag orkar verkligen inte mer.
Allt är pissigt.
Så jävla uselt.

Mamma har berättat att hon märkt att jag gått in på massa äs-bloggar.

Eftersom jag använt hennes dator...

Så hon har tydligen varit lite småosäker ett bra tag.

Men inte trott att jag haft någon ätstörning.

Hon märkte iaf att jag gick ner i vikt.

Och för ett tag sedan var vi på stan och hon skulle betala ett par jeans åt mig.

Jag sa att jag bestämt mig för ett par och gav dem till henne för att hon skulle betala.

Hon undrade om jag inte skulle testa dem.

Jag hade redan testat dem tidigare men de var för små, men jag tänkte att det skulle ge mig pepp liksom, att komma i jeansen.

Jag sa att jag inte orkade testa dem.

Hon tittade på storleken: "Men de ser ju jättesmå ut, och det är ju storlek 24, du har väl inga andra jeans i storlek 24?".

Jag sa att de passade.

Hon sa att hon vägrade betala dem om jag inte testade dem först, för att hon var säker på att de inte skulle passa.

Då sa jag att jag inte ville ha ett par jeans.

Det hade också fått henne att undra lite.

Och min kompis mamma hade tydligen berättat om detdär med middagen och att jag ville gå ner ett kilo.
Och hon märkte att jag inte åt hemma lika ofta, och mindra portioner.

Men hon hade tänkt att det bara var tillfälligt, att det skulle gå över.

Men att hon tydligen uppfattat fel.
Sen blev hon "besviken" över att jag ljuger för henne nu också.
Om hur lite det betyder för mig att gå ner i vikt.

Hon sa att hon säkerligen inte vet allting heller....

Jag visste inte vad jag skulle säga.

Jag sa iaf att jag ville gå ner till 55 kilo. Eftersom de flesta av mina kompisar vägde det och att jag fick en liten chock när alla jeans inte passade efter att sommaren var över (lögner, lögner, lögner).

Och att jag började läsa bloggarna för att en av bloggarna är en tjejs i min skola (lögn) och att det står en del bra saker på dem också. Som typ massa roliga sätt att träna på och så. Så jag hade fastnat lite.

Och att jag märkte att jag tog allt lite för seriöst ett tag när jag började må lite dåligt över att jag åt massa godis så jag skippade middagen några gånger. Men att jag sedan märkte att jag blev för påverkad av bloggarna så jag slutade läsa dem.

Vi hade tänkt köpa en ny dator till mig i helgen men det blir inte av nu. Mamma säger att hon inte vill riskera att jag får ätstörningar. Och om jag märker att jag blir så påverkad av bloggarna så borde jag nog inte vara inne på datorn så mkt ett tag framöver.

Jag har en tillfällig dator nu som funkar lite halvbra (som jag skriver ifrån nu) men som kommer tas ifrån mig imorgon.

Mamma säger att hon vill att jag ska äta frukost varje morgon och middag hemma varje dag i en månad framåt iaf. Imorgon ska hon ringa en ätstörningsklinik för att höra lite hur man ska göra.

Så vi får se vilka "regler" jag kommer få....

Jag orkar verkligen inte.

Mina föräldrar tar allt så seriöst.

De vet att många i min umgängeskrets lider av ätstörningar så de tror att jag skulle må bra av att komma bort ett tag.

Så de funderar på att låta mig åka iväg till Kenya ett år...

Fattar inte hur det tänker.

Finns tydligen en svensk skola där och de tänker väl att jag kommer släppa allting då.

Är inte det lite väl överdrivet?

Nu ska jag gråta mig till söms.....

(Datan kommer tas ifrån mig vid fyra imorgon eftermiddag så jag hinner kanske läsa era kommentarer innan (kommer hem från skolan en kvart innan!)...
Orkar inte svara på alla kommentarer nu för jag måste sova men någon gång kanske.

De två senaste dagarna har verkligen vänt upp och ner på mitt liv.
Skit också.
Hoppas ni andra har det bättre och lyckos er som har ett eget liv och inte bor hemma..

Jag kanske blir tvungen att sluta med tävligen om ingen kan hjälpa till.
Sjuksystern pratade med mig i skolan igår och jag förklarade att jag varit sjuk.
Hon sa att jag var tvungen att väga mig på momangen men jag sa att jag hade lektion och var tvugen att gå men att jag kunde komma imorgon kanske.
Hon blev lite sur.

Jag orkade inte så jag gick hem efter det. Var nästan lite gråtfärdig, vet inte varför.
När jag kom hem gick jag till en kompis.
Ni som läst min blogg länge kanske kommer ihåg att jag var hemma hos en tjej en gång och jag sa att jag hade ätit så jag väntade på deras övervåning medan de åt. Sedan ringde jag hem och sa att jag åt där.
Kompisens mamma hörde det så vi snackade lite, jag sa att jag bara ville gå ner ett kilo för att jag hade gått upp jättemycket. Min kompis har haft ätstörningar så hon blev lite misstänksam.
Sen dess har vi inte pratat om det någonting.

Hursomhelst var jag hemma hos de idag igen och min kompis mamma sa: "Oj vad mager du blivit" till mig.
Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag sa typ tack lite nonchalant liksom. Eller som om jag inte riktigt lyssnade på vad hon sa..Och försökte börja prata om andra saker.

Då började mamman hålla på och säga massa jobbiga saker. Typ: du måste ha gått ner mer än ett kilo. Du försöker väl inte gå ner mer i vikt nu? Är du nöjd nu? Eller kommer du fortsätta?

Jag försökte prata bort det och sa: Nejmen jag gick ner ett kilo förut och sen har jag inte tänkt på det mer.. Jag har bara fortsatt som vanligt. Och jag kommer inte fortsätta gå ner i vikt, jag känner mig rätt nöjd som jag är.

Det var JÄTTEjobbigt. Kände mig jättefånig och pratade för fort och sa fel...

Jag gick därifrån så fort jag kunde och tänkte för mig själv att jag aldrig ska gå dit igen, aldrig.Synd, eftersom jag verkligen gillar min kompis. Men hon får fortsätta komma till mig istället...

På kvällen ringde det på min mobil och det var min kompis. De hade pratat om mig vid köksbordet och mamman hade frågat ut min kompis om hon tyckte att jag åt ordentligt i skolan, om hon visste hur mycket jag gått ner osv.
Min kompis sa att hon inte tänkte på det så mkt och men att hon skulle bli väldigt förvånad om jag hade ätstörningar och att jag väl åt normalt.

Jag förklarade för min kompis att jag inte har ätstörningar, verkligen inte, men att jag börjat träna lite mer och så men bara för att jag tycker det är skönt och att jag klart ser det som en bonus att gå ner i vikt men att jag verkligen inte bryr mig så mkt. Jag berättade att jag äter massa godsaker och sånt (överdrev en hel del men ville inte att hon skulle tro att jag har ätstörningar).

Min kompis sa att hennes mamma tänkte ringa min mamma bara för att hon ska börja vara uppmärksam. Så att jag visste.. Min kompis har försökt hindra henne men hon verkarde fast besluten vid att göra det. Mamman sa att om det nu är så att hon inte har ätstörningar gör det ju ingenting och om hon har det så får hon ju hjälp. det gäller ju att hjälpa henne så fort som möjligt.

Jag kände panik.

Mamma kom hem någon timme senare och då hade hon redan ringt henne. Så mamma satte mig ner vid köksbordet och vi pratade ganska länge. Jag berättade att den mamman bara är orolig för att hennes barn haft ätstörningar och att jag absolut inte har det och att jag tränat extra mycket på senare tiden men att jag gör det för att det är skönt.

Mamma kände sig osäker men sa att hon inte trodde att jag har det men att man aldrig kan vara säker. Att det nu för tiden är hur många som helst som har det och att det är nästan mer vanligt än ovanligt och att det inte behöver hänga ihop med speciellt dåligt självförtroende. Att det kan drabba vem som helst.

Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Jag gick och la mig sen iaf.

Idag i skolan hämtade skolsyster mig från mentorstiden.
Hon sa att hon hade sett att jag gick hem igår. Hon undrade varför jag sa att jag hade bråttom till lektionen och sen går direkt hem.

Jag sa att min kompis ringde och mådde jättedåligt så jag hade gått hem för att trösta henne.
Skolsystern tittade lite skumt på mig.

Sedan vägde hon mig och jag vägde 1.5 kg mindre än sist tror jag.
Hon sa att hon tyvärr skulle bli tvungen att ringa och prata med mina föräldrar.
Att hon måste det.

Jag gick iväg samtidigt som jag hörde hur hon slog in mammas nummer.

Och nu sitter jag här hemma.
Mamma har inte kommit hem än.
Vad fan ska jag göra då? Vad ska jag säga?

Eftersom jag inte vet någonting om någonting just nu så vet jag inte om jag kommer kunna ha kvar bloggen.
En bloggpaus kommer det förmodligen bli.

Fan.
Fan. Fan.

Jag funderar på att sova borta ikväll.
Att springa iväg till en kompis nu och bara vara där.
Skriva en lapp och inte svara när de ringer.

Men samtidigt vet jag att jag kommer bli tvungen att prata med de någon gång.
Och att jag bara mår dåligt av att vänta.

Att säga att jag tränar mer är bara lönlöst. Då får man ju muskler och muskler väger mer än fett.
Faaaaaaaaaaaaaaaaan säger jag bara.
Jag har panik.
Seriöst.
Fan.

Snälla hjälp mig någon och ta hand om tabellen.
Kram........ lyckos er som börjat jobba och flyttat hemifrån...

Fyllde i tabellen och var nästan klar men sen blev jag avbruten..
Förlåt om ni får vänta. Postar den här imorgon iaf...

Är det någon som kan tänka sig att sköta tabellen istället för mig?
Det skulle verkligen vara guld värt.
Det funkar nämligen inte att göra tabeller på min dator... den är så cp.
Så nu måste jag låna min systers dator och det kan jag nästan aldrig eftersom hon nästan alltid slutar tidigare än mig...

Sen funderar jag på att ta en bloggpaus.
Är osäker på om det är en tjej som hittat min blogg...
Om det är så måste jag ta en bloggpaus...
Och där har vi en till anledning till varför någon gärna får ta över tabellen.
kram

Hörrni skicka era vikter till mig!
Har fortfarande ingen dator utan är inne på mammas nu, hon kommer hem när som helst så jag vet inte om jag kan blogga mer ikväll.
Vikttabellen kommer iaf uppdateras imorgon!

En sak, av de jag hört hittils har det gått väldigt segt. Det verkar som om alla ligger stilla elr gått ner typ 0.1/0.2 kilo. Vi måste bli bättre på att peppa varandra!!! Kram!

Dagen var väl helt ok.
Irriterad på mig själv för middagen gick mindre bra.
Den slutade väl på 500-600 kalorier och min mage värkte som in i helvete.
Jag mådde illa och ville verkligen spy.

Jag har försökt spy 3-4 gånger kanske men det har aldrig fungerat.
Hatar att jag inte lyckats men samtidigt tänker jag att det är ganska bra.
Isåfall hade jag kanske tillåtit mig själv att hetsa ibland bara för att jag vet att jag kan spy sen.
Och så vill jag verkligen inte ha det...

Annars har dagen gått jättebra iaf. Har ätit mina 40-60 kaloriers mellanmål hela dagen och gått på två promenader, typ sammanlagt 3-3,5 timmar.

Jag är lite småförbannad på mig själv att jag har tillåtit mig själv att äta så mkt som jag gjort tidigare i veckan.

Mat hjälper inte när man mår dåligt, varför kan jag inte förstå det?

En sak måste jag bara få ur mig. Jag har inte gått på toa sen i måndags, känner mig helt hård i magen och den har gjort jätteont ibland.. Och nu låter den jättemycket! Vad tusan är det för fel på mig?

Kram (hoppas, hoppas att vågen är snäll mot mig imorgon, då är det ju vägning i tävligen!)...

hej, känns som om uppdateringarna sker allt mer sällan..
Behöver blogga mer för det ger mig motivation.
Men det har gått bra igår och hittils idag ändå...

Denhär veckan har gått helt åt skogen, med både mat och annat..
Men igår vägde jag mig och fick en chock, är det möjligt att gå upp så mycket på så kort tid?
Fanfanfan.

Iaf ska jag försöka se till att vågen visar neråt till imorgon,
så igår åt jag ungefär var tredje timma men jag åt alltid mellan 40-60 kalorier.
Jag var bortbjuden på middag men åt så lite jag kunde så den slutade väl på kanske 300 kalorier.

Men sen tränade jag bort 500 kalorier också, och dansade i flera timmar..

Idag har jag ätit 2 mellanmål hittils (först ett äpple vid tio och sen en knäckemacka på 30 kalorier  plus typ 5 cm av en gurka vid ett). Och om tio minuter tänkte jag ta ett till mellanmål.

Funderar på att koka upp en buljongsoppa och äta en knäckemacka med gurkskivor på. Vore inte helt fel...

Hoppas veckan har gått bättre för er.
Jag svarar på alla kommentarer sen, har inte orkat logga in på forumet heller...
Men hoppas att allt blir bättre nästa vecka.

Kram.