Kände mig ganska ledsen förut idag men nu är humöret på topp.

Jag har tänkt hela dagen: "nu får jag inte äta, nu får jag inte äta" och så..
Tillslut blev jag galen på mig själv så jag gick ut i köket och tog någonting att äta.
Hade sjukt mycket plugg och kunde liksom inte koncentera mig.

När jag hade ätit så kände jag verkligen efter hur det kändes.
Mina tankar var liksom: det var ju inte så himla stor grej liksom. det är ju inte äns gott.

Skönt att jag kände så för nu kommer det bli lättare.
Det finns liksom ingen mat att sukta över.

Om man verkligen tänker efter när man äter liksom, det är ju inte så jävla gott.

Vad är det som är så jävla svårt med att inte äta då?
Är det för att man ser det som en så stor grej att äta och tänker på det hela tiden?

Jag ska börja se ätandet på ett nytt sätt.

Som en liten lek typ.

Leken går ut på att få i sig så lite som möjligt per dag.

Och den största reglen är att om man äter får man bara äta när någon ser.

Fan vad jag flummar nu.

Kanske beror på att jag precis vaknat.. haha.

Vaknade och kände mig pigg så jag gick upp lite.

Och jag blir väldigt idéerik när jag är nyvaken på natten liksom.

Nu känns det som om min idé är skitsmart men jag lovar att jag imorgon kommer skratta åt den..

haha.