Såg bilder på mig idag som inte var roliga.

Jag grät när jag såg dom.

Jag är fet.

Så jävla fet.

Alla vet det.

Alla pratar om det.

Mina kompisar har t.o.m. sagt det till mig.

Inte: du är fet.

Men de har sagt det så jag fattat vad de menat liksom.

Typ när vi pratar i telefon kan det låta såhär:
kompis: - jag ska iväg och träna nu, ska inte du också göra det snart?

Man fattar ju liksom.

Igår var jag t.ex. på promenad med en kompis.

Vi har en gemensam kompis som väger mindre än mig.

Hon sa att hon tyckte att hon var fet.

Och hon väger mindre än mig..

Jag grät när jag kom hem.

Jag känner mig så fet ibland.

Jag orkar inte känna mig så.

Jag fattar inte varför det knappt syns någon skillnad på mig när jag gått ner fem kilo.

Jag måste gå ner till femtiotvå kilo.
Jag kommer inte vara nöjd med mig själv annars.
Jag kommer alltid känna mig fet och missanpassad.

Jag vill aldrig mer väga över femtiofem kilo.
Det är äckligt att väga mer.
Ingen med någon snygg kropp väger mer än femtiofem.
Ingen.