Ellensize!
Jag tar nog bort bloggen snart ändå.
Men du kan ju alltid skriva i din gamla blogg vad den nya bloggen heter, jag har fortfarande kvar lösenordet..
Kram
Förövrigt har jag gått upp lite i vikt igen. Både på gott och ont.
Har fortfarande inte blivit piggare men det kommer väl snart.
Tycker fortfarande att mina lår är feta men det kommer jag nog alltid tycka, oavsätt hur mycket jag väger..
Dock ska jag från och med nu aldrig överstiga 50 kg igen, och det är jag säker på att jag inte kommer göra.
Utkast: Ellensize, vad ...
Ellensize, vad heter din nya blogg?
Har saknat att läsa din blogg jättemycket och om jag lägger ner min blogg nu kommer jag aldrig få reda på vad din nya heter. Varför har du inte berättat att du har en ny? Här går jag in lite då och då (inte lika ofta längre men ändå) på din gamla för att se om du uppdaterar någon gång...
Äh nu försvann resten av inlägget.. orkar inte.
Nu tas bloggen bort
Tack för alla som varit med och stöttat mig.
Som peppat mig till att gå ner i vikt och som visat sitt stöd när jag fick diagnosen Leukemi.
Ellensize och Itspam, ni har verkligen peppat mig.
Många andra har också det och det har betytt jättemycket.
Känner mig nästan lite sentimental nu..
Men jag har bestämt mig för att ta bort bloggen.
Eller jag ska sluta skriva här och lösenordsskydda den.
Sen kanske den försvinner.
Men dethär är det sista inlägget jag skriver här.
Jag tycker det ska bli skönt att lämna allt dethär bakom mig.
Under denhär tiden har jag gått ner ungefär 20 kilo! Tänk, när bloggen startade vägde jag 65 kilo!
Det är fan pinsamt att jag ens vågade skriva min vikt här då..
Anledningarna till att jag tar bort bloggen är många, den äcklar mig, hatar alla inlägg där jag misslyckats och jag förstår inte hur jag kunnat gå upp så mycket i vikt innan. Den heter bmiarton och mitt bmi är redan under arton och det var ju det som var meningen med bloggen, att jag skulle gå ner tills jag kom dit. Jag får dåligt samvete för alla kommentarer jag inte besvarar. Även om jag älskar att ha många läsare som peppar mig så tycker jag inte om det eftersom jag känner att jag måste skriva kortare inlägg med mer bilder, vilket det absolut inte blivit på senaste tiden.. Jag får helt enkelt dåligt samvete av den.
Kommer sakna er, kommer fortfarande att läsa era bloggar lika ofta, och kanske lämna en kommentar då och då.
Kram Joi
Vid valborg vände det och nu mår jag bättre.
Jag har ju gått ner grymt mycket i vikt, vilket är jätteskönt nu när jag börjar må bättre.
Det känns verkligen som om jag kommer klara av dethär, och bli mycket smalare på köpet.
Men såklart kan jag inte veta och ibland känns det verkligen som om jag snart kommer dö...
Jag började äta lite smått för några dagar sedan och då märkte jag verkligen att jag inte ätit mycket på senaste tiden.
Jag åt ett äpple, sedan mådde jag lite illa men jag åt ett halv till och sen gick det verkligen inte att trycka i mig mer, jag hade jätteont i magen och mådde illa.
Så min magsäck har blivit betydligt mindre iaf:) Förut kunde jag äta grymt stora mängder mat...
Nu har jag börjat äta frukost lunch och middag.. Elr, imorse åt jag 1 dl lättfil till frukost, till lunch åt jag kanske 1/3 potatis och 1/2 dl konstig röra. Till middag åt jag typ 1/2 dl makaroner och två köttbullar, och lite majs till det.
Så det är ju inga enorma mängder, kommer nog inte gå upp i vikt.
Fast jag har iaf inte kommit igång med träningen...
Skolan går det lite bättre i iaf. Lärarna säger att de har förståelse i att jag ligger efter men de gör inte så jättemycket för att hjälpa mig. Menmen, jag ska försöka ta itu med dethär, det är ju typ bara 1 månad kvar av skolan...
Jag måste bara skriva en helt otrolig sak som hände mig under valborg som gjorde mig på mycket bättre humör.
Jag drack litegrann under valborg, och kännde mig mycket bättre. Vi var hemma hos en tjej jag inte kände så bra och jag började prata med hennes storebror, han var helt otrolig. Han pratade med ett sånt lugn om allting och hade inställningen att allt löser sig. Jag behövde verkligen det. Sen var han grymt sexig också.. Vi låste in oss på hans rum och hade sex i flera timmar kändes det som. Jag behövde verkligen det för jag kan knappt minnas sist jag hade sex.. Jag har inte tagit kontakt med honom men jag funderar på att göra det. Elr så låter jag det vara en engångsgrej som har fått mig att må mycket bättre... hmm. får tänka lite till.. Hursomhelst kommer jag kanske träffa honom nu i helgen igen eftersom vi ska hem till den tjejen igen nästa vecka och de syskonen brukar tydligen ha fester tillsammans ganska ofta.
Kram.
